Team Sportia

SPC 2005

Några minuter efter klockan två på lördagseftermiddagen den 5 juni 2005 var det så dags för starten av den första SPC. Det var 20 st patruller som kände sig manade för att ta sig an utmaningen. Stämningen innan start var uppsluppen och näst intill elektrisk. Are we the ones who have the guts?

Här kan du se alla bilder »

Tre timmar senare hade alla patruller kommit i mål. Alla löpare med förvånansvärt glada miner och varierande stumma ben. De flesta verkade känna sig som segrare, men i SPC kan det bara finnas två segrande patruller. En på Superlånga och på Långa banan. Premiär segrare för Sasse Patrul Challenge blev:


Vinnare Superlång banan David Andersson och Andreas Jansson


Vinnare Långa banan Hanna Palm och Lena Eliasson

Resultat

Superlånga banan 20,4 km 6 kontroller Tid (min) Radio 1 Radio 2 Radio 3
1. David Andersson/Andreas Jansson 151.50 36 min 74 min 114 min
2. Peter Nilsson/Joakim Karlsson 154.55 37 min 76 min 120 min
3. Andras Rangert/Fridolf Eskilsson/Matti Envall 167.30 37 min 82 min  
Dnf Mikael Andersson 157.00   74 min  


Långa banan 12 km 4 kontroller Tid (min) Radio 1 Radio 2
1. Hanna Palm/Lena Eliasson 110.32 29 min 78 min
2. Anette Granstedt/Karin Spjuth 111.20 31 min 80 min
3. Ola Allvin/Fredrik Svensson 112.53 31 min 79 min
4. Helena Sönsteröd/Carolin Green 123.30 31 min 81 min
5. David Siebers/Göran Siebers 127.10 31 min 80 min
6. Anna Stålstad/Elin Gustafsson 156.25 44 min  
Dnf Anton Sundling/Robin Jansson 132.20 44 min  

Resumé Superlång banan

Tempot blev till en början moderat för att hinna diskutera taktik och vägval med sin löparkamrat. Sedan bjöds det upp till dans och tempot höjdes markant av enmanspatrullen Andersson tät följd av team ”Gammal är verkligen äldst”, Rangert/Envall/Eskilsson. Terrängen de första hundra meterna var lättlöpt och flack.


"- Vad tror du, vänster, höger eller rakt på? - Vad då vänster eller höger?"

Ute på den första passeringen av Dumme Mosse började fältet splittras upp och det var Nilsson/Karlsson samt Micke som fick en liten lucka. Patrullen Andersson/Jansson hade sin taktik klar och höll sig sist i klungan för att vänta in första misstaget från täten. Efter några veckors regn var mossen not-tartanbana och flera av löparna såg slitna ut de sista hundra meterna innan de hade fast mark under fötterna igen.


20 minuters mosslöpning till första kontrollen satte sig fint i benen.

Väl över mossen och efter en miss på första kontrollen fick Andersson/Jansson luckan de väntat på och drog upp tempot ytterligare. In mot kontroll 2 och första radion hade de en 40-sekundersledning till de bakomvarande. Terrängen hade nu växlat till riktig höghastighetsorientering.


"- Inga Polly nu Jasse. Du vet att du blir kass i magen. – Mmm, Polly…"

In mot radiokontroll nummer två, kontroll 4, hade luckan bakom Andersson/Jansson växt till 2 minuter till patrullen Nilsson/Karlsson och frågan var nu om tävlingen var avgjord. H-35 gubbarna höll fortfarande ett förvånansvärt bra tempo och var bara 8 minuter efter landslagslöparna. Efter chips- och Pollypåfyllning bar det av hemåt och det var dags för en 45 minuter lång sträcka med passering av Dumme Mosse igen.


"- Visst känns den lite lättare denna gången? – Mossen eller vätskebältet?"

Andersson/Jansson hittade ett kanonstråk över mossen och trippade på lätta ben in mot kontroll nummer fem med en ledning på sex minuter över Nilsson/Karlsson. Mot sista kontrollen ändrade nu terrängen karaktär och det blev lite mer bush och backigt. Sista sträckan var den som bjöd på mest skiftande vägval mellan patrullerna. Spänningen blev inte mindre av att Andersson/Jansson började darra på macheten genom att följa en kraftledning som inte var med på kartan. Ett enminutsstopp i en åkerkant med mycket huvudkliande gjorde att patrullen tappade några minuter. Men Nilsson/Karlsson hade börjat slå av på takten efter radiorapporteringen, så segern blev aldrig hotad. 2 timmar 31 minuter och 50 sekunder skrev segrartiden till för David Andersson och Andreas Jansson. Tre minuter senare gled Nilsson/Karlsson in. Gubbarnas vader krampade på slutet men huvudena ville så mycket mer, en tredjeplats 17 minuter efter segrarna imponerade. Det var förövrigt tur för dem att Andersson/Jansson gick segrande ur SPC så att inga protester behövdes behandlas av tävlingsledningen angående den i stoppade stenen i vätskebältet.


"- Jag tyckte det kändes lite tungt i mossen"

Resumé Lång banan

Om Superlånga klassen blev en rätt odramatisk tillställning blev uppgörelsen på den långa banan mer rafflande. Den innehöll skiftningar och scenarios som inte ens Collin Nutley kunde ha regisserat bättre denna regnstrilande försommardag. Klungan delade på sig ganska omgående där Palm/Eliasson hade tänkt att dra nytta av patrullerna på Superlångabanan. Ut mot Dumme Mosse märkte de dock att de inte hade samma första och styrde upp riktningen. Sundling/Jansson började aggressivt och tog rygg på landslagstjejerna. Ute i mossen tog det dock stopp och grabbarna fick klara sig själva. Övriga patruller tog ett lite mer vänsteraktigt vägval, men även denna klunga splittrades ute på mossen.


"- Jag ser inte de andra. Jag tror att segern är klar nu."

In mot första kontrollen, samt tillika första radion, hade Palm/Eliasson skaffat sig en lucka på 2 minuter till huvudklungan som anfördes av Allvin/Svensson. Efter vätskepåfyllning så delade klungan på sig mot den andra kontrollen som visade sig vara en av banans svåraste och läckraste.


"- Kom igen nu farsan töj på steget! – Dö, spar på krafterna till slutet."

Efter en liten väntan vid första radion kom så de sista två patrullerna in för vätska. Det var idel glada miner från Stålstad/Gustafsson samt Sundling/Jansson och ingen tvekan om att fortsätta äventyret. Båda dessa patruller hade aldrig sprungit på en 50 000-dels karta men hade nu fattat galoppen.


"- Du den där mossen var inte så dum än då. – Nä dummare har man vart med om."

Nu började hända grejer i Långklassen. Den jagande klungan bommar kontroll nummer två och Palm/Eliasson får en gedigen lucka. Men på SPC kan man aldrig slappna av. In mot kontroll 3, en mosse i en tydlig sänka, blir Palm/Eliasson lite nonchalanta och slarvar med riktningen. Sådant straffar sig direkt och inläsningstekniken är inte det lättaste på en 50 000-dels karta. De grejar detta och trots ett tapp på ca 5 minuter leder de fortfarande vid kontrollen. Men de är nu inom synhåll av patrull Allvin/Svensson. Det skiljer dessutom inte många minuter ner till övriga jagande i klungan.


"- Nu kör vi ut och matar på vägen Ola. – Mosse, j***a mosse. Jag ska aldrig springa i en mosse igen."

Alla patruller tar olika vägval till sista. Palm/Eliasson bommar ytterligare en liten sväng och helt plötsligt är Allvin/Svensson samt Spjuth/Granstedt i ledningen vid sista. Det skiljer dock inte mycket mellan patrullerna och tempot dras upp för en tuff uppgörelse den sista 1,5 km in mot mål. Allvin har krampkänningar och deras patrull är den som får ge upp först. 1 km innan mål finns två vägval att välja på, vänster eller höger om en sjö. Spjuth/Granstedt väljer höger och då sluggar sig Palm/Eliasson sig vänster på vägvalet. Vilt spurtande kommer så den ena patrullen in 48 sekunder före den andra och Palm/Eliasson står som segrare. Dagens gladast patrull spurtade in 46 minuter senare. Stålstad/Gustafsson som bara skulle ut en liten sväng hade tagit sig runt hela långa banan. Det är en sådan anda som bara SPC lockar fram.


"Vägvalsdiskussioner efter målgång på Långa banan."

Nästa år hoppas SPC-arrangörerna på bättre väder, nytt deltagarrekord samt ännu tuffare utmaningar.

See you next year. If you have the guts?

Copyright © 2011 IK Hakarpspojkarna • Norra Klevaliden • 561 93 Huskvarna
Tel: 036-13 30 54 • Bankgiro: 920-2987 • Swish-nummer: 1233930344 • E-post: kansliikhp.se

Medlemsinloggning | Webbplatsen använder cookies